Resan upp till Kiruna gick bra, cyklarna kom både på och av planet i nästan samma skick som vi lämnade dem...Lisas cykelstöd hade fått en lite annan vinkel. Detta gjorde att cykeln välte när vi skulle pumpa upp den igen och det gjorde att ventilen på slangen gick sönder. Ingen fara tänker vi och slänger fram våra extraslangar. Det gick inte så bra, ventilen på extraslangen var för bred för Lisas cykel! Hur kunde vi missa att tänka på det? Tur i oturen att vi upptäckte det i närheten av Kiruna, nu är cykeln fixad och extraslang som även passar Lisas cykel finns i packningen.

Men hur tog vi oss då från flygplatsen som ligger milen från Kiruna? Här hade vi väldig tur, när vi insåg att vi inte skulle kunna ta oss cyklandes in till staden så letade vi reda på bussen, den sista för dagen skulle gå om en kvart. Den vänliga busschauffören fixade plats för cyklarna och lät oss hoppa på. Han tyckte absolut inte vi kunde cykla in till Kiruna i det regnväder som var under gårdagen, vi berättade inte för honom vad våra planer för de kommande veckorna är.

Här i Kiruna ville vi väldigt gärna se Kirunagruvan, detta kombinerat med ovan nämnda slangproblem och Eriks förkylning har vi valt att stanna en extra natt i Kiruna. Imorgon går färden till Karesuando och sedan cyklar vi de 11 milen upp till Kilpisjärvi under tisdag och onsdag, under onsdagen hoppas vi även nå Treriksröset för att sedan kunna börja våran resa på riktigt.

Idag gjorde vi alltså ett besök i Kirunagruvan, vi hade tidigare värmt upp med att lyssna på LKABs VD Lars-Eric Aaros sommarprogram, rekommenderas. Med buss kördes vi snabbt ned till 540-metersnivån. Där blev vi guidade runt en stor utställning med gamla och nya maskiner, kartor som visar hur gruvan är uppbyggd och kolla på en informationsfilm om gruvan. Vi fick lära oss att de flesta sprängarna är tjejer och att grundlönen för en tjugoåring är 29000 - inte illa.

Nu blir det en cykeltur kring stan och kanske kommer lite bilder sen också...