Dag fyra - Sveriges nordligaste blogginlägg

När bussen släppt av oss i Karesuando så trampade vi direkt över till finska sida och satte kurs mot Kilpisjärvi. Från början var tanken att ta buss från Karesuando till Kilpisjärvi och därifrån börja cykla. Men den enda bussen vi lyckats hitta gick nästan ett dygn efter vår ankomst, därav började vi cykla direkt. Halvvägs till Kilpisjärvi slog vi läger vid en sjö i piskande regn och åska. Och där fanns mygg utan dess like. Stod man stilla en sekund så satt de överallt. Jag hade aldrig klarar av det utan myggnätet över huvudet.

På onsdags morgon så hade varit på samma ställe så länge att alla skogens mygg visste om oss. Lisa var tapper nog att gå ut och göra frukost ändå, men blev alldeles blå i ansiktet av alla bett och på ena benet gick det efteråt att räkna till 60 myggbett.

Tillslut kom vi iväg och den sista etappen till Kilpisjärvi var otroligt påfrestande, kanske till stor del av att vi var under tidspress. Båten vi ville med från Kilpisjärvi gick kl 13, vi cyklade på ordentligt till en början. Men sen kom motvinden och man var tvungen att trampa för att komma framåt i nedförsbackarna (nästan iallafall), så 13-båten kunde vi bara glömma... Vi var extremt trötta de tre sista milen till Kilpisjärvi, men när vi endast hade en mil kvar så kommer världens nedförsbacke och vi kunde i princip bara rulla in den sista milen. Just när vi kommer fram så kommer också bussen från Karesuando tillsammans med Lundapojkarna. Tillsammans tog vi en efterlängtad hamburgertallrik.

Efter 40min med båt så var det tre kilometer vandringsled fram till Treriksröset, men cyklarna var skulle ju bara med för fotografering, så det blev en spännande tur över spång och lera.

Vi fick några fina bilder och Sveriges nordligaste punkt är nu avklarad. Nu börjar färden söderut!

Publicerat i efterhand då vi åter är inom Svenska nätet.

Dag tre - på väg mot Finland!?!

Blogginlägg direkt från Vittangi.

Varför vi är på väg till Finland återkommer jag snart till.

Igår kväll överraskades vi av fjällvädret. Precis när vi skulle ut och prova cyklarna med ny slang och så, så helt utan förvarning så börjar det blåsa. Rejält. En tidig förhoppning om att låta tältet vara byttes snabbt till stress att hinna fälla tältet innan vinden gjorde det. Vi hade visserligen campingens bästa plats i ett dygn, men när vinden kom så var det den mest utsatta. Snabbt ned med tältet och upp igen i skydd av några ståtliga björkar.

Därefter var vi redo att ge oss iväg på en lite kvällstur med cyklarna.

Först cyklade vi förbi Kiruna kyrka, en mycket vacker byggnad som för några år sedan blev korad till Sveriges vackrasta, det är inte utan att man förstår det.

Därefter cyklade vi upp på Luossavaara, ett utav Kirunas två berg där man tidigare brutit järnmalm, men som numera är ortens alpina anläggning. En tung etapp är det, men kolla in bilderna- fantastisk utsikt och vi kunde till och med se en skymt av Kebnekajse.

Väl tillbaka på campingen så var vinden mer frånvarande än nånsinn, och alla campingens guldplatser ockuperade.

Tillbaka till det här med Finland. För att komma till Treriksröset så är man näst till tvungen att ta sig över till finska Karesuanto upp till den finska byn Kilpisjärvi. Därifrån kan man sedan ta båt nästan ända fram till Treriksröset.

För övrigt har vi sällskap på bussen av tre glada Lundastudenter som ska ta sig an samma utmaning på två veckor kortare än vi.

Slut från Karesuandobussen.

Avfärd

Nu är vi äntligen påväg, efter ett halvårs planering. Kring jul fick vi idén att cykla genom Sverige, detta trots noll erfarenhet av cykling och allt som hör en cykelsemester till. Nu har vi dock samlat på oss en del kunskap, mycket teoritisk och lite praktisk, så nu återstår det bara att se hur det går.

Till en början var planen att börja nere i Smygehuk och cykla norrut, för en dryg månad sedan ändrade vi planen. Vi ska nu istället börja uppe från Treriksröset, så har vi nedförsbacke genom hela Sverige, eller? I skrivande stund sitter vi i bilen på väg upp till Arlanda (tack Pelle och Annika att ni kör oss!), om några timmar flyger vi upp till Kiruna tillsammans med våra kära cyklar (som vi innerligt hoppas kommer vara våra vänner kommande 5 veckor), tält, en massa myggmedel och mycket mer (men inte för mycket).

Första missödet har redan drabbat oss, efter hårt jobbande av Erik de senaste veckorna har en nu åkt på en så kallad förkylning. Det kommer ta några dagar innan vi kommer upp till Treriksröset och börjar cykla på riktigt, så vi hoppas han hinner kurera sig tills dess!

Varmt välkomna alla ni som vill följa oss på vårt äventyr i sommar och några utav er kanske får väntat besök!